Tim

(ett plötsligt skrik! Tim kommer rusande, tillbaka till scenen och gömmer sig bakom Teo.)

- Jag tror det är något i mörkret.

Teo

- Jag har min röst i alla fall. Strupguldet!

( Tittar efter den andre som nu försvunit in i mörkret)

-Nå, hittar du nån kontakt nångång?

( För sig självt)

- Idiot

Tim

(Följer mikrofonsladden)

- Är den trasig tror du, eller är den inte på?

(Tittar ut i mörkret, i sladdens riktning)

- Konstigt… Nej, jag tror inte det räcker. Jag tror inte det finns någon som bara kan ”Vara sig själv.” Och definitivt inte du!

Teo

(Går till påsen med äpplen, flyttar undan den en bit bort- in i mörkret)

-Jag försökte vara rolig.

(Går tillbaka. Tittar på Tims smungiga)

-Jag har ingenting med mig. Bara mig själv. Tror du det räcker?

Tim:

Jag kommer!

(Rotar runt i sin stora väska på hjul)

Men det var då själva fan!

(Han vänder upp och ner på väska.)

Så, där var du, min mungiga! Jag trodde jag hade glömt min mungiga.

King Edward är inte det en potatis? ETT, ETT, TVÅ. ETT TVÅ!

Teo

( Kort paus. Han ställer ner påsen med äpplen, går fram till en av mickarna som står ganska långt fram på scenen. Knackar lätt på den. Den är inte på.
Tim rör sig i bakgrunden. Man ser hur han packar upp någonting. Teo vänder sig bort från mikrofonen

-Dom smakar mer som King Edward.
(Kort paus)

Man ska inte köpa äpplen på bensinsstationer.
Man ska ju köpa bensin.


Kommer du någångång?

Tim:

Man blir lika förvånad varje gång. Jag har mina instrumet där borta! Vänta här så går jag och hämtar dem.